onsdag 10 september 2014

Öppnar mina sinnen


Här hemma händer det grejer, faktiskt mer än vad jag någonsin räknat med.
Jag har tagit emot två praktikanter på gården, två invandrarkvinnor från två olika länder och med olika bakgrund. Det är meningen att de ska öva på svenska språket och samtidigt få praktik hos mig, men sanningen är den att det är jag som oftast är praktikanten.
Dessa båda kvinnor är fantastiskt duktiga på allt som jag själv önskar kunna.

Bara att sitta stilla och prata med dem öppnar mina sinnen och får mina egna bekymmer att verka så små att de helt enkelt bara försvinner någonstans ut i periferin. Kvinnorna har förlorat så mycket; släkt, vänner, hem ja till och med sitt land. Ändå utstrålar de både en enorm glädje. Vi skrattar mycket, men jag gråter ibland över all orättvisa och maktlöshet.

Jag önskar alla människor privilegiet att uppleva det jag gör just nu tillsammans med dessa båda människor.

Bakgrunden till detta är många tankar som har legat och mognat i mitt huvud, för att helt plötsligt bara falla på plats. Och som alltid när något är meningen så bara sker det, genom en rad oväntade händelser.
Jag är övertygad om att det här kommer att leda till något gott.